Om vi blickar ut och iakttar så ser vi en värld av skapelser. Vi ser skapelser i alla dess former, vilka är en demonstration av vad vi värderar. Det vi tror och sätter värde på är det vi eftersträvar, och det vi eftersträvar är det vi skapar. I vår skapande process ligger ett tusenårigt trossystem, en nästan orubblig ryggrad starkare än något annat. Men denna starka ryggrad är inget annat än vår svagaste länk, nämligen illusionen om tid.
Vi bär klockor och har almanackor med dagar, månader och år. Vi ser på saker och ting ur ett gammalt perspektiv och vi har tankar om en framtid. Hela tillvaron byggs upp kring ett system kallat tiden. Och det är ett raffinerat system, men icke desto mindre sant. För om något ska kunna kallas för sant måste det i sin essens vara absolut, odiskutabelt, bortom någon tvekan. Vi tycks förhålla oss till tiden som om det vore så, och just detta faktum är en illusion, kanske den största.
Jag har tidigare ställt frågan ”Hur kan tiden existera då varken dåtiden eller framtiden gör det?” Det var en fullt seriös fråga även om den kan vara svår att ta in. Vi har alla upplevt något som varit, vilket vi kallar dåtiden. Men det som har varit, har endast varit och är därför inte. Och eftersom det inte är just här och nu så saknar det existens. Förflutna händelser är endast subjektiva tankeskildringar som i sin kärna saknar betydelse. Vi kan minnas det som varit, men händelser av olika slag kan aldrig påverka oss i det vi är. Endast tanken kring en händelse kan påverka oss, om vi väljer den tanken vill säga.
Likt dåtiden saknar även framtiden sin existens. Det är också en subjektiv tankeskildring därför att vi tittar mot något som kanske inte inträffar. Och skulle det inträffa så kommer det att försvinna. Negativa känslor som stress, press, ångest etcetera uppstår då vi identifierar oss med och lägger vår tilltro på framtiden. Ta ett steg tillbaka och reflektera. För dessa negativa känslor är inget annat än en tro om något. Vi har alltså valt ett tankemönster som saknar grund. För så länge som det inte är här och nu så existerar det inte heller. Eller hur?
För din existens skull behöver du inte göra ett dugg. Du är fullkomlig i det du är och behöver således inte prestera någonting. När du förstår detta så kan du vara precis hur kreativ och skapande du vill. För då skapar du av glädje och dina måsten är borta. Då skapar du i linje med dig själv och den du är. Du känner ett flyt och tiden försvinner, ett flyt jag vet att du redan vid ett flertal tillfällen upplevt. Upplev därför det som är just nu!
Det finns varken mer eller mindre, rätt eller fel och framför allt så finns det inte någon dåtid eller framtid. Lägg därför inte din tilltro på tiden, lägg den istället på dig själv. Tiden är endast en illusion tills du släpper din övertygelse kring den. Du är däremot högst verklig och kommer så alltid att vara. För du är av något som ingen kan ta ifrån dig, du är av evigheten!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
torsdag 25 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så sant. Och så svårt att förstå men ändå så lätt. //Linn
SvaraRaderaJa visst, det blir en paradoxens värld. Eller rättare sagt det upplevs så för förståelsen görs genom den tankestruktur vi har byggt upp och som tillhör tiden. Men genom bara den observationen så finns öppningen för det som inte är av tiden. Det är det fina! :)
SvaraRaderaMen hur lever du då Niklas? Klocklös? Almanackslös? Hur ska man kunna anpassa detta tankesätt till dagens samhälle? Och är det därför du inte kan pussla in vår ÅTERTRÄFF????
SvaraRaderaJag är ledsen, jag var bara tvungen...
SvaraRaderaVar inte ledsen, det skulle väl vara ett dumt val. :) Nej, tvärtom gillar jag att belysa och då måste jag ju också kunna bli belyst. Eller hur?
SvaraRaderaDet finns ett par poänger med planering kontra återträff samt att överhuvud taget anpassa tankesättet med dagens samhälle. Kommer ett litet fylligare inlägg som svar. Och på FB kommer lite tankar kring återträff. Finns nog möjligheter att planera även för den planlöse... :)