För några dagar sedan fick jag en mycket vacker påminnelse av min kära sambo. En påminnelse om vårt egentliga syfte, om varför vi är här och att vi aldrig vandrar ensamma. Det är stort och mycket, mycket vackert!
I am only here to be truly helpful.
I am here to represent Him who sent me.
I do not have to worry about what to say or what to do,
because He who sent me will direct me.
I will be healed as I let Him teach me to heal.
Önskar dig en underbar helg!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
fredag 23 april 2010
torsdag 22 april 2010
Hur får jag fridens liljor att blomma
Det är en sak i teorin, en annan i praktiken. Det är en sak att veta att jag ska vattna, en helt annan hur mycket och hur ofta jag ska vattna. Kommer fridens liljor att blomma eller kommer de att förbli osynliga? Min mormor sa ibland att jag hade både gröna fingrar och jord i byxfickan men jag kände aldrig att det riktigt slog rot i jeansen. Jag glömde nog att vattna.
Var inte orolig, detta är ingen grundkurs i botanik men väl några symboliska rader i hur jag praktiserar ett icke-dömande. Förståelsen för vad det innebär att inte döma är själva steget. Redan där har du sagt ja till din egen frihet. För du vill inte ha den känsla det innebär av att döma, då du vet att det enbart är en dom över dig själv. Och hur är det möjligt att fastställa en dom över något som är helt och fullständigt? Du är inte dina handlingar, dina handlingar visar enbart vem du tror att du är. Och det är en avsevärd skillnad. Icke-dömandet kommer däremot att leda dig till en djupare insikt och förståelse om din Identitet. En känsla av frid stegrar sig och då kan du inte missta dig på resultatet, ej heller på vem du i själva verket är.
Så hur går praktiserandet tillväga? Det fina är att fridens liljor ber dig endast om vatten. De ska inte jämföras med andra växter över huvud taget för de växer i samma takt som du häller icke-dömande droppar i dess jord. För varje droppe de får skjuter de steg för steg upp och varken tid eller rum kan hindra. Skulle du glömma att vattna någon gång kommer de mjukt att påminna dig. De skulle aldrig döma din glömska eftersom de just är fridens liljor.
Ibland händer det att vi befinner oss i situationer som gör det svårare för oss att inte döma. Sex år i Kriminalvården krävde en och annan vattenkanna. Inte för någon annan, enbart för mig själv. För det jag ser i någon är ju som bekant min egen projicerande bild. Det fanns dagar då jag inte tänkte på vatten alls, med resultat av att känslan blev lika följsam som en öken. Torrsprickor från topp till tå. Det fanns också dagar då vattenreserven var ordentligt påfylld. Tankar på historiska journaler blev då ganska ovidkommande, eller rättare sagt, de fanns inte i tanken. Av någon anledning var etiketter bortspolade och kvar blev något helt, något genuint. I dessa stunder behövdes inga vattendroppar, ögonvrån vittnade om det naturliga flödet.
När begreppen illusion och sanning används, är ovan rader ypperliga exempel. En illusion är en illusion enbart därför att medvetenheten om sanningen inte finns där just nu. Jag gör och agerar utifrån det jag är medveten om, utifrån det som jag tror är bäst för mig. Men i takt med att jag vattnar med icke-dömande droppar finns inte utrymme för illusorisk näring längre, enbart det sanna ges kraft. Och sanningen måste träda fram där illusionen sakta men säkert falnar.
I utmanande situationer finns kanske tanken om att vilja undvika illusionen för att söka sanningen. Titta då på den tanken igen och se vad den säger. Någonting som undviks måste ha gjorts verkligt för att kunna undvikas. Och sanningen är den att ingen illusion någonsin kan vara verklig, av den anledningen att den inte har någon verkan på din existens. Om utmaningen är permanent och upplevs för stark är det inget fel att träda ut ur formen som du verkar i. Jag gjorde själv valet att lämna Kriminalvården, förvisso inte av det skälet utan för att det var färdigvattnat just där. Bevattningen fortskrider ändå, för det är aldrig formen i sig som behöver sina droppar utan innehållet.
Kom ihåg att där ett problem ses där måste också lösningen finnas. Den finns aldrig utanför dig utan i dig. Anta denna insikt med lättsamhet och glädje för det är precis vad vattendropparna ger dig tillbaka. Och vad vet jag, kanske är du mer lyckosam än mig och får det att slå rot i byxfickan!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Var inte orolig, detta är ingen grundkurs i botanik men väl några symboliska rader i hur jag praktiserar ett icke-dömande. Förståelsen för vad det innebär att inte döma är själva steget. Redan där har du sagt ja till din egen frihet. För du vill inte ha den känsla det innebär av att döma, då du vet att det enbart är en dom över dig själv. Och hur är det möjligt att fastställa en dom över något som är helt och fullständigt? Du är inte dina handlingar, dina handlingar visar enbart vem du tror att du är. Och det är en avsevärd skillnad. Icke-dömandet kommer däremot att leda dig till en djupare insikt och förståelse om din Identitet. En känsla av frid stegrar sig och då kan du inte missta dig på resultatet, ej heller på vem du i själva verket är.
Så hur går praktiserandet tillväga? Det fina är att fridens liljor ber dig endast om vatten. De ska inte jämföras med andra växter över huvud taget för de växer i samma takt som du häller icke-dömande droppar i dess jord. För varje droppe de får skjuter de steg för steg upp och varken tid eller rum kan hindra. Skulle du glömma att vattna någon gång kommer de mjukt att påminna dig. De skulle aldrig döma din glömska eftersom de just är fridens liljor.
Ibland händer det att vi befinner oss i situationer som gör det svårare för oss att inte döma. Sex år i Kriminalvården krävde en och annan vattenkanna. Inte för någon annan, enbart för mig själv. För det jag ser i någon är ju som bekant min egen projicerande bild. Det fanns dagar då jag inte tänkte på vatten alls, med resultat av att känslan blev lika följsam som en öken. Torrsprickor från topp till tå. Det fanns också dagar då vattenreserven var ordentligt påfylld. Tankar på historiska journaler blev då ganska ovidkommande, eller rättare sagt, de fanns inte i tanken. Av någon anledning var etiketter bortspolade och kvar blev något helt, något genuint. I dessa stunder behövdes inga vattendroppar, ögonvrån vittnade om det naturliga flödet.
När begreppen illusion och sanning används, är ovan rader ypperliga exempel. En illusion är en illusion enbart därför att medvetenheten om sanningen inte finns där just nu. Jag gör och agerar utifrån det jag är medveten om, utifrån det som jag tror är bäst för mig. Men i takt med att jag vattnar med icke-dömande droppar finns inte utrymme för illusorisk näring längre, enbart det sanna ges kraft. Och sanningen måste träda fram där illusionen sakta men säkert falnar.
I utmanande situationer finns kanske tanken om att vilja undvika illusionen för att söka sanningen. Titta då på den tanken igen och se vad den säger. Någonting som undviks måste ha gjorts verkligt för att kunna undvikas. Och sanningen är den att ingen illusion någonsin kan vara verklig, av den anledningen att den inte har någon verkan på din existens. Om utmaningen är permanent och upplevs för stark är det inget fel att träda ut ur formen som du verkar i. Jag gjorde själv valet att lämna Kriminalvården, förvisso inte av det skälet utan för att det var färdigvattnat just där. Bevattningen fortskrider ändå, för det är aldrig formen i sig som behöver sina droppar utan innehållet.
Kom ihåg att där ett problem ses där måste också lösningen finnas. Den finns aldrig utanför dig utan i dig. Anta denna insikt med lättsamhet och glädje för det är precis vad vattendropparna ger dig tillbaka. Och vad vet jag, kanske är du mer lyckosam än mig och får det att slå rot i byxfickan!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
onsdag 21 april 2010
Hur lever den planlöse
Men hur lever du då Niklas? Klocklös? Almanackslös? Hur ska man kunna anpassa detta tankesätt till dagens samhälle? Frågorna är en respons på det tidigare inlägget ”Illusionen om tid” och är mer än väl berättigade. För hur är det möjligt att inte vara bunden av tid i en konstruktion som har tiden som sitt fundament? Går detta verkligen eller är även denna tanke en illusion?
Fram till jag var drygt 20 år firade jag varenda sommar på Åland. Ja, firade är faktiskt precis vad det var. Ett enda långt kalas bland skärgårdens alla öar. Spegelblankt vatten, krusigt vatten, stormigt vatten. Grått, blått, och grönt vatten. Jag formligen älskade att finnas omgiven av allt detta vatten, till och med när det var så kallt att den ädlaste del blev till miniatyr av sitt forna jag.
Att sitta på den lilla terrassen och blicka ut över skärgården var ingen dum idé. Tanken fick flöda, helt fritt utan kontroll och struktur. Den var inte bunden, även om det alltid är med min tillåtelse som den kan få en snara runt sin tankehals. Fötterna behövde inget fotbad, fotvården stod bergshällarna för utan större besvär. De låg ju bara där och filade i takt med att jag sprang på dem. Lika lite krävde huden sin omvårdnad då bräckt vatten och frisk luft fanns till hands i överflöd.
En silvergrå radio som länk till yttervärlden, gasol till frys och spis och sist men inte minst: ilman raikastaia på utedasset. Ett av få finska begrepp som stannade kvar minnet. Värdelöst vetande, men kanske fastnade det för sin funktion som luftrenare. Det fyllde ju sitt behov så att säga. Ett spartanskt leverne hur som helst. Enkelt i sin form men så berikat i sitt innehåll. Och i all denna enkelhet fanns ingen almanacka och klockan låg mestadels på garderobshyllan. Var det avsaknaden av dessa strukturella påhitt som fick den fria känslan att vara just fri? Var det kanske för att tanken på år, månader, veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder och till och med hundradels sekunder, fick vila en stund?
Åland var min symboliska plats för den fria känslan. En påminnelse om i vilken riktning vi kan gå, en påminnelse om att vår natur inte kan bindas eller delas upp i en mångfald av enheter. Du har din symbolik om du vill, och har du inte det spelar det ingen som helst roll. Den fria känslan finns där i vilket fall, den väntar alltid i sin stillhet tills du ger den din välsignelse.
I detta nu finns det ingen klocka på min arm. Det blir mycket lättare att skriva då, och det blir framför allt lättare i sinnet. Jag har en almanacka som i princip är obrukad, däremot ligger ett häfte bredvid mig med planerade punkter. Aha, så den planlöse har trots allt sina planeringar. Absolut! Men punkterna är betydligt färre än förr och de som finns där är inte fyllda med motstånd. Att göra utifrån ett måste, ett illusoriskt behov, innebär alltid ett motstånd. Minns att din natur är av frihet.
Vår Fader gav oss inte en resa fullt av göromål för att nå det himmelska där inga göromål längre finns. Det himmelska finns i dig och har så alltid funnits. Det är ditt tillstånd som träder fram i samma takt som dina planerade punkter suddas ut. Så varför inte ta de lätta stegen när du inser att de tunga endast var en bottenlös tro? Varför inte börja denna vandring redan nu, även i formen som kallas dagens samhälle?
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Fram till jag var drygt 20 år firade jag varenda sommar på Åland. Ja, firade är faktiskt precis vad det var. Ett enda långt kalas bland skärgårdens alla öar. Spegelblankt vatten, krusigt vatten, stormigt vatten. Grått, blått, och grönt vatten. Jag formligen älskade att finnas omgiven av allt detta vatten, till och med när det var så kallt att den ädlaste del blev till miniatyr av sitt forna jag.
Att sitta på den lilla terrassen och blicka ut över skärgården var ingen dum idé. Tanken fick flöda, helt fritt utan kontroll och struktur. Den var inte bunden, även om det alltid är med min tillåtelse som den kan få en snara runt sin tankehals. Fötterna behövde inget fotbad, fotvården stod bergshällarna för utan större besvär. De låg ju bara där och filade i takt med att jag sprang på dem. Lika lite krävde huden sin omvårdnad då bräckt vatten och frisk luft fanns till hands i överflöd.
En silvergrå radio som länk till yttervärlden, gasol till frys och spis och sist men inte minst: ilman raikastaia på utedasset. Ett av få finska begrepp som stannade kvar minnet. Värdelöst vetande, men kanske fastnade det för sin funktion som luftrenare. Det fyllde ju sitt behov så att säga. Ett spartanskt leverne hur som helst. Enkelt i sin form men så berikat i sitt innehåll. Och i all denna enkelhet fanns ingen almanacka och klockan låg mestadels på garderobshyllan. Var det avsaknaden av dessa strukturella påhitt som fick den fria känslan att vara just fri? Var det kanske för att tanken på år, månader, veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder och till och med hundradels sekunder, fick vila en stund?
Åland var min symboliska plats för den fria känslan. En påminnelse om i vilken riktning vi kan gå, en påminnelse om att vår natur inte kan bindas eller delas upp i en mångfald av enheter. Du har din symbolik om du vill, och har du inte det spelar det ingen som helst roll. Den fria känslan finns där i vilket fall, den väntar alltid i sin stillhet tills du ger den din välsignelse.
I detta nu finns det ingen klocka på min arm. Det blir mycket lättare att skriva då, och det blir framför allt lättare i sinnet. Jag har en almanacka som i princip är obrukad, däremot ligger ett häfte bredvid mig med planerade punkter. Aha, så den planlöse har trots allt sina planeringar. Absolut! Men punkterna är betydligt färre än förr och de som finns där är inte fyllda med motstånd. Att göra utifrån ett måste, ett illusoriskt behov, innebär alltid ett motstånd. Minns att din natur är av frihet.
Vår Fader gav oss inte en resa fullt av göromål för att nå det himmelska där inga göromål längre finns. Det himmelska finns i dig och har så alltid funnits. Det är ditt tillstånd som träder fram i samma takt som dina planerade punkter suddas ut. Så varför inte ta de lätta stegen när du inser att de tunga endast var en bottenlös tro? Varför inte börja denna vandring redan nu, även i formen som kallas dagens samhälle?
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
måndag 19 april 2010
Att verkligen hjälpa
Nyligen fick jag en fråga från en vän om hur man bäst hjälper en människa som har det svårt, eller som man själv tycker har det svårt? Är vår klassiska hjälp verkligen en hjälp?
I det här fallet handlade det om en person som börjat träna mer och samtidigt äta mindre. Detta var inte personens ”normala” mönster varpå oro väcktes och en mental räddningsinsats sattes igång. Lite senare visade sig dock att personen varken var utmärglad eller depressiv så räddningsinsatsen lades på is. Mycket bra! Till frågeställningen då om vad verkligen hjälp är? Det klassiska tänket kring att hjälpa är missförstått. Vi har missat vad själva orsaken är, vi utgår från att vi kan bedöma och vi har glömt att ingenting ligger utanför oss själva. Låt oss titta närmare på det här.
Orsaken till mitt tillstånd är alltid baserad på valda tankar. Om jag känner mig nere, arg, förtvivlad, orolig, stressad etcetera beror det på att jag har bedömt en situation eller relation i förhållande till något annat. Jag blir då offer för yttre omständigheter som jag har identifierat mig med. Och eftersom allt som är utanför mig är föränderligt, det ändras och försvinner med tiden, blir resan tuff. Det gäller allt i form, likaledes för kroppen även om den känns högst verklig.
Om det hypotetiskt skulle behövas hjälp i situationen ovan måste den vara sinnligt baserad. Att träna mer och äta mindre är enbart ett uttryck, det är den synbara effekten av de valda tankarna. Att försöka bota ett sådant handlingsmönster skulle inte hjälpa. Det skulle kunna se ut så, men bara för ett tag. Under ytan finns alltid orsaken kvar som kommer att ageras ut i annan form. Vi tror att vi lider brist på något och det är denna tro som behöver hjälp. Det illusoriska icke hela behöver ses som helt igen.
När vi nu vet att tankesystemet är i behov av nya fräscha solstrålar behöver vi inte ge näring till de dunklare tankegångarna. För allt som ges näring kommer att växa. Du kan se att det enbart var tankegångar som inte har något med din verkliga Identitet att göra. Göd därför inte något som inte har någon förankring, ge istället liv åt det livfulla. Är det någon gång vi kan tala om en separation så är det nu, att separera den illusoriska tankegången från den verkliga.
Genom att se det hela hos någon annan måste du att se det hos dig själv. Du kanske inte tänker så i ett första skede, men minns då att det du ser utanför dig är din egen bilds reflektion. Den tveklöst bästa hjälpen är att bedöma mindre och mindre och slutligen inte döma alls. När du inte längre ser skillnader utanför, kommer du heller inte att uppleva det innanför. Och om hjälp efterfrågas och viljan finns, var då hos din vän. Var det med ditt nyvunna fridfulla sinne, för det kommer att avspeglas då Tanken är en.
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
I det här fallet handlade det om en person som börjat träna mer och samtidigt äta mindre. Detta var inte personens ”normala” mönster varpå oro väcktes och en mental räddningsinsats sattes igång. Lite senare visade sig dock att personen varken var utmärglad eller depressiv så räddningsinsatsen lades på is. Mycket bra! Till frågeställningen då om vad verkligen hjälp är? Det klassiska tänket kring att hjälpa är missförstått. Vi har missat vad själva orsaken är, vi utgår från att vi kan bedöma och vi har glömt att ingenting ligger utanför oss själva. Låt oss titta närmare på det här.
Orsaken till mitt tillstånd är alltid baserad på valda tankar. Om jag känner mig nere, arg, förtvivlad, orolig, stressad etcetera beror det på att jag har bedömt en situation eller relation i förhållande till något annat. Jag blir då offer för yttre omständigheter som jag har identifierat mig med. Och eftersom allt som är utanför mig är föränderligt, det ändras och försvinner med tiden, blir resan tuff. Det gäller allt i form, likaledes för kroppen även om den känns högst verklig.
Om det hypotetiskt skulle behövas hjälp i situationen ovan måste den vara sinnligt baserad. Att träna mer och äta mindre är enbart ett uttryck, det är den synbara effekten av de valda tankarna. Att försöka bota ett sådant handlingsmönster skulle inte hjälpa. Det skulle kunna se ut så, men bara för ett tag. Under ytan finns alltid orsaken kvar som kommer att ageras ut i annan form. Vi tror att vi lider brist på något och det är denna tro som behöver hjälp. Det illusoriska icke hela behöver ses som helt igen.
När vi nu vet att tankesystemet är i behov av nya fräscha solstrålar behöver vi inte ge näring till de dunklare tankegångarna. För allt som ges näring kommer att växa. Du kan se att det enbart var tankegångar som inte har något med din verkliga Identitet att göra. Göd därför inte något som inte har någon förankring, ge istället liv åt det livfulla. Är det någon gång vi kan tala om en separation så är det nu, att separera den illusoriska tankegången från den verkliga.
Genom att se det hela hos någon annan måste du att se det hos dig själv. Du kanske inte tänker så i ett första skede, men minns då att det du ser utanför dig är din egen bilds reflektion. Den tveklöst bästa hjälpen är att bedöma mindre och mindre och slutligen inte döma alls. När du inte längre ser skillnader utanför, kommer du heller inte att uppleva det innanför. Och om hjälp efterfrågas och viljan finns, var då hos din vän. Var det med ditt nyvunna fridfulla sinne, för det kommer att avspeglas då Tanken är en.
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
torsdag 15 april 2010
Om att döma eller bedöma
Flera av frågeställningarna som kommer, oavsett vilken karaktär de har, grundas i ett bedömande eller dömande av något slag. Det görs en analys eller en konstruktion av det jag ser utanför mig. Och dessa görs utifrån vad jag ser i mig själv, min perception eller varseblivning om man så vill. Vi ser med andra ord skillnader i allt ögonen tar in och vi tror vårt seende är glasklart. Primärt är det inte seendet i sig som är det intressanta, utan tron som ligger bakom det jag ser. Och vem vet, kanske är det så att när tron kring vårt seende ifrågasätts ändras även själva seendet? Kanske är det så att vi närmar oss orsaken, och inte effekten som vi tidigare trodde var orsaken?
Nedan följer några rader som är hämtade ur En Kurs I Mirakler. Det står dig fritt att bedöma dess sanningshalt. Notera bara de sista raderna innan du gör det. Se det som en cliffhanger.
Dömande, liksom andra påfund genom vilka illusionernas värld upprätthålls, är totalt missförstådd av världen. Det förväxlas faktiskt med vishet, och ersätter sanningen. Så som världen använder begreppet, är en individ i stånd till att döma ”bra” eller att döma ”dåligt”, och hans utbildning syftar till att förstärka det förra och minimera det senare. Det råder emellertid en hel del förvirring i fråga om vad dessa kategorier innebär. Det som är att döma ”bra” för någon är att döma ”dåligt” för någon annan. Dessutom klassificerar till och med samma person samma handling så att den visar ett ”bra” dömande ena gången och ett ”dåligt” dömande en annan gång. Inte heller kan egentligen något konsekvent kriterium för hur man avgör vad dessa kategorier är. När som helst kan eleven vara oense med vad den som han anser är hans lärare säger om dem, och läraren själv kan mycket väl vara inkonsekvent i vad han tror. Att döma ”bra” innebär i detta sammanhang ingenting. Lika lite som att döma ”dåligt” gör det.
Det är nödvändigt dig att förstå, inte att du inte skall döma, utan att du inte kan. När du avstår från att döma, avstår du endast från det som han inte hade. Du ger upp en illusion; eller bättre sagt, du har en illusion av att ge upp. Du har faktiskt enbart blivit ärligare. När du förstår att det alltid varit omöjligt för dig att döma, försöker du inte längre att göra det. Detta är inte något offer. Tvärtom, du försätter sig själv i en situation där ett dömande genom dig snarare än av dig kan ske. Och detta dömande är varken ”bra” eller ”dåligt”. Det är det enda dömande som finns, och det finns bara ett: ”Guds Son är utan skuld, och synd existerar inte.”
Målet för denna lära, till skillnad från målet den här världen lär sig, är insikten att det är omöjligt att döma i vanlig bemärkelse. Detta är inte en åsikt utan ett faktum. För att kunna döma någonting rättvist skulle man vara tvungen att vara till fullo medveten om ett ofattbart stort antal ting; förgångna, nuvarande och kommande. Man skulle vara tvungen att på förhand förstå alla verkningar av sitt dömande på allt och alla som på något sätt har med dem att göra. Och man skulle vara tvungen att vara säker på att det inte finns någon förvrängning i ens varseblivning, så att dömandet skulle vara helt rättvist mot alla det berör nu och i framtiden. Vem är i stånd till detta? Vem skulle själv kunna göra anspråk på detta förutom i storstilade fantasier?
Kom ihåg hur många gånger du trodde att du kände alla de ”fakta” du behövde för att kunna döma, och hur fel du hade! Finns det någon som inte har gjort denna erfarenhet? Har du en aning om hur många gånger du bara trodde att du hade rätt, utan att någonsin inse att du hade fel? Varför skulle du välja en sådan godtycklig grund för att fatta beslut? Vishet är inte att döma; det är att låta bli att döma. Döm således bara en gång till. Så här: Det finns Någon med dig Vars dömande är fullkomligt. Han känner alla de fakta; de förgångna, nuvarande och kommande. Han känner alla de verkningar som Hans dömande har på allt och alla som på något sätt är inblandade. Och han är helt rättvis mot alla, för det finns ingen förvrängning i hans varseblivning.
Upphör därför med att döma, inte med saknad utan med en suck av tacksamhet. Nu är du befriad från en börda som var så tung att du bara kunde vackla och falla under den. Och allt var en illusion. Ingenting annat. Nu kan du resa dig upp befriad från din börda, och vandra vidare med lätta steg. Men det är inte bara detta som är till nytta för dig. Din känsla av bekymmer är borta, för du har inget. Du har givit bort det tillsammans med dömandet. Du gav dig själv till Honom Vars dömande du nu har valt att lita på, istället för på sitt eget. Nu begår du inga misstag. Din Vägledare är säker. Och dit du kom för att döma, kommer du nu för att välsigna. Där du nu skrattar, dit brukade du komma för att gråta.
Det är inte svårt att låta bli att döma. Men det är förvisso svårt att försöka hålla fast vid det. Du upphör med det med glädje i samma ögonblick som du inser dess pris. All fulhet du ser omkring sig är resultatet av det. All smärta du ser är dess följd. All ensamhet och känsla av förlust; av tidens gång och växande hopplöshet; tröstlös förtvivlan och rädsla för döden; allt detta har kommit av det. Och nu vet du att allt detta inte behöver finnas. Inte något är sant. För du har gett upp deras orsak, och de som aldrig var annat än verkningarna av dina felaktiga val, har lämnat dig. Detta kommer att skänka dig frid. Kan det vara svårt att önska endast detta?
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Nedan följer några rader som är hämtade ur En Kurs I Mirakler. Det står dig fritt att bedöma dess sanningshalt. Notera bara de sista raderna innan du gör det. Se det som en cliffhanger.
Dömande, liksom andra påfund genom vilka illusionernas värld upprätthålls, är totalt missförstådd av världen. Det förväxlas faktiskt med vishet, och ersätter sanningen. Så som världen använder begreppet, är en individ i stånd till att döma ”bra” eller att döma ”dåligt”, och hans utbildning syftar till att förstärka det förra och minimera det senare. Det råder emellertid en hel del förvirring i fråga om vad dessa kategorier innebär. Det som är att döma ”bra” för någon är att döma ”dåligt” för någon annan. Dessutom klassificerar till och med samma person samma handling så att den visar ett ”bra” dömande ena gången och ett ”dåligt” dömande en annan gång. Inte heller kan egentligen något konsekvent kriterium för hur man avgör vad dessa kategorier är. När som helst kan eleven vara oense med vad den som han anser är hans lärare säger om dem, och läraren själv kan mycket väl vara inkonsekvent i vad han tror. Att döma ”bra” innebär i detta sammanhang ingenting. Lika lite som att döma ”dåligt” gör det.
Det är nödvändigt dig att förstå, inte att du inte skall döma, utan att du inte kan. När du avstår från att döma, avstår du endast från det som han inte hade. Du ger upp en illusion; eller bättre sagt, du har en illusion av att ge upp. Du har faktiskt enbart blivit ärligare. När du förstår att det alltid varit omöjligt för dig att döma, försöker du inte längre att göra det. Detta är inte något offer. Tvärtom, du försätter sig själv i en situation där ett dömande genom dig snarare än av dig kan ske. Och detta dömande är varken ”bra” eller ”dåligt”. Det är det enda dömande som finns, och det finns bara ett: ”Guds Son är utan skuld, och synd existerar inte.”
Målet för denna lära, till skillnad från målet den här världen lär sig, är insikten att det är omöjligt att döma i vanlig bemärkelse. Detta är inte en åsikt utan ett faktum. För att kunna döma någonting rättvist skulle man vara tvungen att vara till fullo medveten om ett ofattbart stort antal ting; förgångna, nuvarande och kommande. Man skulle vara tvungen att på förhand förstå alla verkningar av sitt dömande på allt och alla som på något sätt har med dem att göra. Och man skulle vara tvungen att vara säker på att det inte finns någon förvrängning i ens varseblivning, så att dömandet skulle vara helt rättvist mot alla det berör nu och i framtiden. Vem är i stånd till detta? Vem skulle själv kunna göra anspråk på detta förutom i storstilade fantasier?
Kom ihåg hur många gånger du trodde att du kände alla de ”fakta” du behövde för att kunna döma, och hur fel du hade! Finns det någon som inte har gjort denna erfarenhet? Har du en aning om hur många gånger du bara trodde att du hade rätt, utan att någonsin inse att du hade fel? Varför skulle du välja en sådan godtycklig grund för att fatta beslut? Vishet är inte att döma; det är att låta bli att döma. Döm således bara en gång till. Så här: Det finns Någon med dig Vars dömande är fullkomligt. Han känner alla de fakta; de förgångna, nuvarande och kommande. Han känner alla de verkningar som Hans dömande har på allt och alla som på något sätt är inblandade. Och han är helt rättvis mot alla, för det finns ingen förvrängning i hans varseblivning.
Upphör därför med att döma, inte med saknad utan med en suck av tacksamhet. Nu är du befriad från en börda som var så tung att du bara kunde vackla och falla under den. Och allt var en illusion. Ingenting annat. Nu kan du resa dig upp befriad från din börda, och vandra vidare med lätta steg. Men det är inte bara detta som är till nytta för dig. Din känsla av bekymmer är borta, för du har inget. Du har givit bort det tillsammans med dömandet. Du gav dig själv till Honom Vars dömande du nu har valt att lita på, istället för på sitt eget. Nu begår du inga misstag. Din Vägledare är säker. Och dit du kom för att döma, kommer du nu för att välsigna. Där du nu skrattar, dit brukade du komma för att gråta.
Det är inte svårt att låta bli att döma. Men det är förvisso svårt att försöka hålla fast vid det. Du upphör med det med glädje i samma ögonblick som du inser dess pris. All fulhet du ser omkring sig är resultatet av det. All smärta du ser är dess följd. All ensamhet och känsla av förlust; av tidens gång och växande hopplöshet; tröstlös förtvivlan och rädsla för döden; allt detta har kommit av det. Och nu vet du att allt detta inte behöver finnas. Inte något är sant. För du har gett upp deras orsak, och de som aldrig var annat än verkningarna av dina felaktiga val, har lämnat dig. Detta kommer att skänka dig frid. Kan det vara svårt att önska endast detta?
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
fredag 9 april 2010
Fredagsinspiration
Varför inte ta en liten paus innan det är dags att vandra hem inför helgen. Vi skulle kunna kalla det för en inre inspirerande fredagspaus. Ja, du får självfallet titta in här och låta dig inspireras oavsett dag. Det råkade bara vara fredag just idag.
Det första avsnitttet är ett underbart framförande av Elisabeth Gilbert då hon talar om kreativitet. Det fick åtminstone undertecknad att fälla en och annan glädjens tår. Här hittar du henne: http://www.ted.com/talks/elizabeth_gilbert_on_genius.html
Det andra avsnittet skulle vi kunna kalla för ett skönt musicerande recept för skenande tankar. Och skulle de inte skena är det lika skönt ändå. Håll tillgodo:
http://www.youtube.com/watch?v=K93aPRE5-jo&feature=related
En riktigt trevlig helg!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Det första avsnitttet är ett underbart framförande av Elisabeth Gilbert då hon talar om kreativitet. Det fick åtminstone undertecknad att fälla en och annan glädjens tår. Här hittar du henne: http://www.ted.com/talks/elizabeth_gilbert_on_genius.html
Det andra avsnittet skulle vi kunna kalla för ett skönt musicerande recept för skenande tankar. Och skulle de inte skena är det lika skönt ändå. Håll tillgodo:
http://www.youtube.com/watch?v=K93aPRE5-jo&feature=related
En riktigt trevlig helg!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
torsdag 8 april 2010
Förklarande begrepp - del 2
Varseblivning
Varseblivning är kort och gott det du blir varse om, alla de intryck du får genom din perception. Vi ser det vi ser, hör det vi hör och känner det vi känner. Vi tror också att det som ligger utanför oss är själva orsaken till vad vi upplever. Med andra ord bollas vi runt i ett ibland känslomässigt kaos beroende på om slumpen vill oss väl eller inte. Oftast tar vi för givet att det är så här det är och ska vara, utan att egentligen reflektera närmare över det. Här är det dags att ta en stor timeout!
I själva verket är det raka motsatsen. Vi har vänt in och ut på bilden och det är hög tid att vända den tillbaka. För orsaken till det du upplever är i dig, då du bara kan uppfatta din omvärld utifrån vad du är medveten om. Hur skulle du kunna uppleva något som du inte ens är medveten om existerar? För att belysa det närmare kan vi se det så här: det du tror på är det du gör, och det du gör är det du kommer att se som du därför tror på. Denna spinnande process har vi återupprepat gång efter gång efter gång efter gång. Den gamla TV-serien Dallas framstår som en ynka daggdroppe i Nilen i jämförelse.
Detta lilla scenario ovan är så kallad falskt varseblivning eftersom perceptionen är subjektiv. Och en sanning, vilken i sin natur är enkel och fullständigt konsekvent, kan inte vara subjektiv med all den komplexitet den medför. När du inser att orsaken ligger i dig själv till allt du upplever, har du öppnat upp dörrarna rejält. Helt plötsligt har du nu möjligheten att faktiskt börja ifrågasätta din tankestruktur som du, liksom jag, har trott på under mycket lång tid. När du nu inser att en fast grund inte kan byggas på en föränderlig subjektiv struktur kan du börja bygga om på nytt. För genom att släppa föreställningarna om att någonting utanför dig kan påverka din inre upplevelse, förutom om du väljer så, måste ett annat seende ta vid. Den sanna varseblivningen. Du lyfter inte längre på stenarna på marken, du reser dig upp istället upp och får ett nytt perspektiv. Här är ingången till en känsla av växande frihet. Varmt välkommen!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Varseblivning är kort och gott det du blir varse om, alla de intryck du får genom din perception. Vi ser det vi ser, hör det vi hör och känner det vi känner. Vi tror också att det som ligger utanför oss är själva orsaken till vad vi upplever. Med andra ord bollas vi runt i ett ibland känslomässigt kaos beroende på om slumpen vill oss väl eller inte. Oftast tar vi för givet att det är så här det är och ska vara, utan att egentligen reflektera närmare över det. Här är det dags att ta en stor timeout!
I själva verket är det raka motsatsen. Vi har vänt in och ut på bilden och det är hög tid att vända den tillbaka. För orsaken till det du upplever är i dig, då du bara kan uppfatta din omvärld utifrån vad du är medveten om. Hur skulle du kunna uppleva något som du inte ens är medveten om existerar? För att belysa det närmare kan vi se det så här: det du tror på är det du gör, och det du gör är det du kommer att se som du därför tror på. Denna spinnande process har vi återupprepat gång efter gång efter gång efter gång. Den gamla TV-serien Dallas framstår som en ynka daggdroppe i Nilen i jämförelse.
Detta lilla scenario ovan är så kallad falskt varseblivning eftersom perceptionen är subjektiv. Och en sanning, vilken i sin natur är enkel och fullständigt konsekvent, kan inte vara subjektiv med all den komplexitet den medför. När du inser att orsaken ligger i dig själv till allt du upplever, har du öppnat upp dörrarna rejält. Helt plötsligt har du nu möjligheten att faktiskt börja ifrågasätta din tankestruktur som du, liksom jag, har trott på under mycket lång tid. När du nu inser att en fast grund inte kan byggas på en föränderlig subjektiv struktur kan du börja bygga om på nytt. För genom att släppa föreställningarna om att någonting utanför dig kan påverka din inre upplevelse, förutom om du väljer så, måste ett annat seende ta vid. Den sanna varseblivningen. Du lyfter inte längre på stenarna på marken, du reser dig upp istället upp och får ett nytt perspektiv. Här är ingången till en känsla av växande frihet. Varmt välkommen!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Förklarande begrepp - del 1
Det kan vara på sin plats att ge lite närmare förklaring på vissa frekventa begrepp. Vi är ganska duktiga på att sätta etiketter på det vi uppfattar runt oss, så även med orden. Och ur ett historiskt perspektiv har flera av begreppen nedan fått en minst sagt märklig innebörd, fyllda med värderingar utifrån egna intressen och perspektiv. Faktiskt en hel del komik med en gnutta perspektiv. Anledningen till att jag trots allt använder dem är att de initialt hade en annan innebörd än vad de idag har, de förekommer i En Kurs I Mirakler som ligger mig varmt om hjärtat och jag känner mig helt enkelt bekväm med dem. För ett öppnare sinne och lättare förståelse får du gärna tömma bägaren med föreställningar kring begreppen. Det funkade för mig.
Gud
Gud är varken en han eller hon, den eller det. Och han eller hon, den eller det förekommer inte vid en speciell plats vid en specifik tid. Gud är Skaparen av det eviga livet, ur intet och i alltet. Gud är Tanken och Ettheten som är. Gud är upplevelsen av den oändliga friden, glädjen och kärleken.
Många vackra ord med en innebörd som ibland kan kännas väldigt avlägsen. Jag kan kanske köpa teorin men var i hela friden blev upplevelsen av? Jag känner ju inte det! Tro mig, den rösten har ekat även i mitt huvud. Och det finns ingen möjlighet att jag med mitt intellekt kan förstå vad Gud i sin fullkomlighet är. Det skulle bara vara att återigen försöka göra ett koncept och därmed gå miste om upplevelsen som ligger vida bortom intellektets ramar. Dock så har en inre känsla förändrats allt eftersom, en mycket större portion av glädje och fridfullhet har infunnit sig. Och upplevelsen av det gör att jag tveklöst vill fortsätta vandringen. Så låt oss inte göra det så dramatiskt och stort, utan behålla tanken om att Gud är något fantastiskt, kärleksfullt som vi alla är del av. Det räcker mer än väl.
Jesus
Jesus, Jeshua, Joshua eller Y´shua som egentligen var hans hebreiska namn. Namnen är många men som i sig inte har någon som helst betydelse, lika lite titeln Mästare som han ofta tilldelades. Jesus förstod att namnen bara var ett hopplock av bokstäver som inte hade något med hans egentliga Identitet att göra. Han såg och upplevde samma Identitet i alla, och att då titulera sig som Mästare skulle lätt kunna missuppfattas som någon som stod över andra. Han var inte intresserad av en piedestal, snarare visa på att den aldrig funnits.
Han var i sanning en budbärare, och är så fortfarande, med ett budskap för alla. Inte som den enda sonen utan med förkunnandet om att vi alla är Sonen. Att vi är skapelsen av Skaparen, att vår sanna natur inte har något med kroppen att göra utan med det liv som uppehåller den. Han överkom världen genom insikten om att den är en illusion, han såg att denna värld bara är en projicerande bild av ett tudelat sinne med övertygelse om separation. Och det är endast denna övertygelse som behöver synas, något som du kan göra precis vilken stund du vill. ”You can´t change the world, but you can change your mind about it.”
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Gud
Gud är varken en han eller hon, den eller det. Och han eller hon, den eller det förekommer inte vid en speciell plats vid en specifik tid. Gud är Skaparen av det eviga livet, ur intet och i alltet. Gud är Tanken och Ettheten som är. Gud är upplevelsen av den oändliga friden, glädjen och kärleken.
Många vackra ord med en innebörd som ibland kan kännas väldigt avlägsen. Jag kan kanske köpa teorin men var i hela friden blev upplevelsen av? Jag känner ju inte det! Tro mig, den rösten har ekat även i mitt huvud. Och det finns ingen möjlighet att jag med mitt intellekt kan förstå vad Gud i sin fullkomlighet är. Det skulle bara vara att återigen försöka göra ett koncept och därmed gå miste om upplevelsen som ligger vida bortom intellektets ramar. Dock så har en inre känsla förändrats allt eftersom, en mycket större portion av glädje och fridfullhet har infunnit sig. Och upplevelsen av det gör att jag tveklöst vill fortsätta vandringen. Så låt oss inte göra det så dramatiskt och stort, utan behålla tanken om att Gud är något fantastiskt, kärleksfullt som vi alla är del av. Det räcker mer än väl.
Jesus
Jesus, Jeshua, Joshua eller Y´shua som egentligen var hans hebreiska namn. Namnen är många men som i sig inte har någon som helst betydelse, lika lite titeln Mästare som han ofta tilldelades. Jesus förstod att namnen bara var ett hopplock av bokstäver som inte hade något med hans egentliga Identitet att göra. Han såg och upplevde samma Identitet i alla, och att då titulera sig som Mästare skulle lätt kunna missuppfattas som någon som stod över andra. Han var inte intresserad av en piedestal, snarare visa på att den aldrig funnits.
Han var i sanning en budbärare, och är så fortfarande, med ett budskap för alla. Inte som den enda sonen utan med förkunnandet om att vi alla är Sonen. Att vi är skapelsen av Skaparen, att vår sanna natur inte har något med kroppen att göra utan med det liv som uppehåller den. Han överkom världen genom insikten om att den är en illusion, han såg att denna värld bara är en projicerande bild av ett tudelat sinne med övertygelse om separation. Och det är endast denna övertygelse som behöver synas, något som du kan göra precis vilken stund du vill. ”You can´t change the world, but you can change your mind about it.”
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
torsdag 1 april 2010
Glad Påsk
Nu är det dags för kycklingar, ägg, fjäderklätt ris, mat och dryck, en och annan skopa lösgodis och förhoppningsvis goda sammankomster. Det är även en kyrkans högtid där minnet av mannen från Nasareth spelar upp blandade känslor. Hågkomsten av Jesus Kristus.
Jesus dog på korset och han gjorde det för våra synder, sägs det. Jesus egna ord på korset var: Fader, förlåt dem deras synder ty de vet icke vad de gör. Är innebörden den samma i meningarna? Vad är synd och hur är det möjligt att den fortfarande finns om den blev förlåten? Och vad innebär det att förlåta?
Efter tre dagar stod Jesus upp - Uppståndelsen. Vad innebar den och vad var det Jesus visade? Och om något hände i tiden hur är det då möjligt att tala om evigheten? Födelse och död, början och slut kontra något som alltid varar. Hur går det ihop? Har möjligtvis benämningen Kristus någon betydelse i sammanhanget?
Så vad är det vi minns, vad vill denna tid berätta? Vad berättar den för dig? Säger den dig något alls? Dela gärna dina tankar, för endast genom att belysa och beröra kan vi komma samman i förståelse och glädje.
En riktigt varm och Glad Påsk!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Jesus dog på korset och han gjorde det för våra synder, sägs det. Jesus egna ord på korset var: Fader, förlåt dem deras synder ty de vet icke vad de gör. Är innebörden den samma i meningarna? Vad är synd och hur är det möjligt att den fortfarande finns om den blev förlåten? Och vad innebär det att förlåta?
Efter tre dagar stod Jesus upp - Uppståndelsen. Vad innebar den och vad var det Jesus visade? Och om något hände i tiden hur är det då möjligt att tala om evigheten? Födelse och död, början och slut kontra något som alltid varar. Hur går det ihop? Har möjligtvis benämningen Kristus någon betydelse i sammanhanget?
Så vad är det vi minns, vad vill denna tid berätta? Vad berättar den för dig? Säger den dig något alls? Dela gärna dina tankar, för endast genom att belysa och beröra kan vi komma samman i förståelse och glädje.
En riktigt varm och Glad Påsk!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
onsdag 31 mars 2010
Om det skrivna i Words Of Wisdom
För att lättare kunna förhålla sig till det som skrivs här och för att lättare förstå innebörden av vad som skrivs, finns det vissa områden som bör belysas.
Sinnlig frid
Det enda syftet med texterna här, och endast detta syfte, är att uppnå sinnlig frid. Detta ska inte förväxlas med att kunna göra vad du vill, när du vill, hur du vill. Att handla utifrån egna särintressen är egots svar på vad frihet är, men egot känner inte till vad verklig frid är. Vi har provat den metoden några tusen år och resultat behöver vi inte söka efter för att se. Sann frid innebär att ha sinnlig frid, ett tillstånd utan motstånd eller konflikt. Ur detta tillstånd övergår ett tidigare görande till ett skapande. För ditt handlande är sprunget ur en annan källa, den enda, med syfte och resultat för alla. Och ju mer du skapar desto mer ökar den sinnliga friden. A never ending story - of freedom!
Innehållets karaktär
Innehållet jag förmedlar kommer från innebörden som En Kurs I Mirakler talar om. Det är kort och gott en fantastisk bok som belyser det formlösa istället för form, innehåll istället för struktur. Skillnaden mellan boken och mig är att bokens ord är inte har passerat genom något subjektivt filter, det kan jag ännu inte skriva under på även om upplevelser och djupare vägledning har kastat en hel del av föreställningsvärlden i slasken. Den så kallade illusionen.
Det bör sägas att boken inte på något sätt är den enda vägen till upplevelsen av frihet. Det skulle vara att åberopa just en form och trilla in i egots fälla med en fundamental inställning. Samtidigt skulle majoriteten av planetens befolkning utestängas när det i själva verket handlar om att innefatta. Vi har inte olika religioner för inte. Religionens sanna innebörd tillika det En Kurs I Miraklers strävar mot är upplevelse, inte om att inhämta en stor portion teoretisk information. Det är den formlösa varaktiga upplevelsen som åsyftas. Upplevelsen av vad du är, och i det tillståndet finns inte plats för en subjektiv minnesbank av bokstavskombinationer.
Vidare finns det en central skiljelinje mellan innehållet här och med annan så kallad förändringsverksamhet såsom coaching, psykologi, terapeutisk verksamhet etcetera. För ingen hjälp finns att hämta genom att förgylla ett redan flagnat tankesystem. Ingen hjälp står heller att finna i affirmationens spegelvärld då det endast är din egen form du ser och vill ändra. All hjälp finns däremot att få när du lyfter upp dina tankar, synar sanningshalten i dem och ser att det var bara en spegelns reflektion av vad du trodde att du var. Bilden spricker, det redan ihåliga tankesystemet faller åt sidan och upp stiger ett tillstånd sprunget ur den enda Tanken. Ersättningen är dig given om du så vill.
Fråga och ifrågasätt
Våga fråga och ifrågasätt. Med detta menas inte att skribenten försöker ingå något slags martyrskap. Men att generellt titta närmare på det som sägs och skrivs innebär att du öppnar upp. Du tar några reflektionens steg tillbaka och får nya perspektiv. Och vem är det förresten som har förmågan att iaktta dina tankar?
Skulle raderna här någon gång uppfattas som utmanade, kom då ihåg att du aldrig kan attackeras. Det är bara ditt ego som får sig en känga.
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Sinnlig frid
Det enda syftet med texterna här, och endast detta syfte, är att uppnå sinnlig frid. Detta ska inte förväxlas med att kunna göra vad du vill, när du vill, hur du vill. Att handla utifrån egna särintressen är egots svar på vad frihet är, men egot känner inte till vad verklig frid är. Vi har provat den metoden några tusen år och resultat behöver vi inte söka efter för att se. Sann frid innebär att ha sinnlig frid, ett tillstånd utan motstånd eller konflikt. Ur detta tillstånd övergår ett tidigare görande till ett skapande. För ditt handlande är sprunget ur en annan källa, den enda, med syfte och resultat för alla. Och ju mer du skapar desto mer ökar den sinnliga friden. A never ending story - of freedom!
Innehållets karaktär
Innehållet jag förmedlar kommer från innebörden som En Kurs I Mirakler talar om. Det är kort och gott en fantastisk bok som belyser det formlösa istället för form, innehåll istället för struktur. Skillnaden mellan boken och mig är att bokens ord är inte har passerat genom något subjektivt filter, det kan jag ännu inte skriva under på även om upplevelser och djupare vägledning har kastat en hel del av föreställningsvärlden i slasken. Den så kallade illusionen.
Det bör sägas att boken inte på något sätt är den enda vägen till upplevelsen av frihet. Det skulle vara att åberopa just en form och trilla in i egots fälla med en fundamental inställning. Samtidigt skulle majoriteten av planetens befolkning utestängas när det i själva verket handlar om att innefatta. Vi har inte olika religioner för inte. Religionens sanna innebörd tillika det En Kurs I Miraklers strävar mot är upplevelse, inte om att inhämta en stor portion teoretisk information. Det är den formlösa varaktiga upplevelsen som åsyftas. Upplevelsen av vad du är, och i det tillståndet finns inte plats för en subjektiv minnesbank av bokstavskombinationer.
Vidare finns det en central skiljelinje mellan innehållet här och med annan så kallad förändringsverksamhet såsom coaching, psykologi, terapeutisk verksamhet etcetera. För ingen hjälp finns att hämta genom att förgylla ett redan flagnat tankesystem. Ingen hjälp står heller att finna i affirmationens spegelvärld då det endast är din egen form du ser och vill ändra. All hjälp finns däremot att få när du lyfter upp dina tankar, synar sanningshalten i dem och ser att det var bara en spegelns reflektion av vad du trodde att du var. Bilden spricker, det redan ihåliga tankesystemet faller åt sidan och upp stiger ett tillstånd sprunget ur den enda Tanken. Ersättningen är dig given om du så vill.
Fråga och ifrågasätt
Våga fråga och ifrågasätt. Med detta menas inte att skribenten försöker ingå något slags martyrskap. Men att generellt titta närmare på det som sägs och skrivs innebär att du öppnar upp. Du tar några reflektionens steg tillbaka och får nya perspektiv. Och vem är det förresten som har förmågan att iaktta dina tankar?
Skulle raderna här någon gång uppfattas som utmanade, kom då ihåg att du aldrig kan attackeras. Det är bara ditt ego som får sig en känga.
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
torsdag 25 mars 2010
Tanken och dess existens
Descartes sa: Cogito ergu sum – Jag tänker alltså är jag. Denna formulering ansåg Descartes vara beviset för sin egen existens. Bara genom att just ställa frågan måste det finnas en existens, för inget som inte existerar kan ställa en fråga. Detta var hans logiska slutsats. Men varken logik eller slutsats har något med existens att göra. Det som är kan aldrig ha något slut, enbart tanken om att det förhåller sig så måste ha ett slut.
Tankens funktion är att organisera kroppens görande. Det enda intressanta är då huruvida detta görande ligger i linje med vad vi är eller om det grundas i illusoriska föreställningar. Väljer vi att tro att vi är vår kropp, ja då kommer vi också att tro att vi är vår tanke, som har sin boning i kroppen. I tiden kommer kroppen att förbrukas, således kommer även tanken att bli till stoft. Om du då väljer att tro att du är dina tankar, väljer du också att tro på döden. Du sätter din tilltro till kroppen, ser dina medmänniskor som olika, bedömer omständigheter som bättre eller sämre och ser det som är utanför dig som mer eller mindre värdefullt. Gör detta och du väljer illusionen, i vilken ditt sinne aldrig finner frid. Men är det verkligen detta du vill ha?
Det glädjefulla är att ingenting av sanning förändras av dina tankar. Det som en gång är skapat i evigheten fullständigt och fullkomligt, kan varken göras om, förbättras eller förändras. För hur är det möjligt att göra om något som är evigt? Och varför skulle det finnas anledning att förbättra eller förändra något som redan är fullkomligt? Genom varseblivningen ser du det som du tror finns där, och du tror att det finns där eftersom du vill att det ska finnas där. Hela detta system av tankar bottnar i tron om att vi är separata individer utan någon som helst samhörighet. Detta är endast ett misstag i tanken om vem du är. Tro därför inte att du med dina tankar behöver göra något för din existens skull. Din existens är fastslagen, den är orubblig och kommer alltid att vara. Du i ditt varande är av evigheten och kroppen som du använder är av tiden. Förväxla inte dessa och sätt därför inte din tilltro till kroppen. Använd den istället som ett glädjefullt instrument och samspela med dina medmänniskor i harmoni utan tanke på olikheter. Välj den tanken och friden är din.
Är det inte dags att använda tanken ur det sunda förnuftets perspektiv? Är det inte dags att utesluta illusionens tro och ersätta den med sanningens tankar? Tro på vad du är, och dina tankar kommer att verka för dig på det sätt de är ämnade. Bli inte nedslagen om du under kortare eller längre stunder upplever negativa tankemönster. Eftersom du nu är medveten om din upplevelse är du också medveten om dina tankar. Och tankar som skapar disharmoni är inte tankar av dig, de är endast tankar av en synnerligen långt inlärd illusion om vem du är. Kommer negativa tankar, tillåt dem. Varken bekämpa eller tryck undan dem för då har du indirekt sagt till dig själv att de är verkliga. Och ingen illusion kan i sanning vara verklig, eller hur?
Sanna tankar måste därför vara de som skapar sinnesfrid, de som är i linje med dig och som berättar vem du är. Sanna tankar kan inte enbart vara för dig, de verkar för alla dina medmänniskor. Det som är för dig är för alla, eftersom vi alla är ett. Och bakom denna Etthet vilar den stora Tanken, den som alltid finns där för att ge oss den enda och sanna förståelse vi behöver. Det är i den Descartes slutsats får sitt slut, och det är i den början till det som alltid varit tar vid: Han tänker, alltså är jag!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Tankens funktion är att organisera kroppens görande. Det enda intressanta är då huruvida detta görande ligger i linje med vad vi är eller om det grundas i illusoriska föreställningar. Väljer vi att tro att vi är vår kropp, ja då kommer vi också att tro att vi är vår tanke, som har sin boning i kroppen. I tiden kommer kroppen att förbrukas, således kommer även tanken att bli till stoft. Om du då väljer att tro att du är dina tankar, väljer du också att tro på döden. Du sätter din tilltro till kroppen, ser dina medmänniskor som olika, bedömer omständigheter som bättre eller sämre och ser det som är utanför dig som mer eller mindre värdefullt. Gör detta och du väljer illusionen, i vilken ditt sinne aldrig finner frid. Men är det verkligen detta du vill ha?
Det glädjefulla är att ingenting av sanning förändras av dina tankar. Det som en gång är skapat i evigheten fullständigt och fullkomligt, kan varken göras om, förbättras eller förändras. För hur är det möjligt att göra om något som är evigt? Och varför skulle det finnas anledning att förbättra eller förändra något som redan är fullkomligt? Genom varseblivningen ser du det som du tror finns där, och du tror att det finns där eftersom du vill att det ska finnas där. Hela detta system av tankar bottnar i tron om att vi är separata individer utan någon som helst samhörighet. Detta är endast ett misstag i tanken om vem du är. Tro därför inte att du med dina tankar behöver göra något för din existens skull. Din existens är fastslagen, den är orubblig och kommer alltid att vara. Du i ditt varande är av evigheten och kroppen som du använder är av tiden. Förväxla inte dessa och sätt därför inte din tilltro till kroppen. Använd den istället som ett glädjefullt instrument och samspela med dina medmänniskor i harmoni utan tanke på olikheter. Välj den tanken och friden är din.
Är det inte dags att använda tanken ur det sunda förnuftets perspektiv? Är det inte dags att utesluta illusionens tro och ersätta den med sanningens tankar? Tro på vad du är, och dina tankar kommer att verka för dig på det sätt de är ämnade. Bli inte nedslagen om du under kortare eller längre stunder upplever negativa tankemönster. Eftersom du nu är medveten om din upplevelse är du också medveten om dina tankar. Och tankar som skapar disharmoni är inte tankar av dig, de är endast tankar av en synnerligen långt inlärd illusion om vem du är. Kommer negativa tankar, tillåt dem. Varken bekämpa eller tryck undan dem för då har du indirekt sagt till dig själv att de är verkliga. Och ingen illusion kan i sanning vara verklig, eller hur?
Sanna tankar måste därför vara de som skapar sinnesfrid, de som är i linje med dig och som berättar vem du är. Sanna tankar kan inte enbart vara för dig, de verkar för alla dina medmänniskor. Det som är för dig är för alla, eftersom vi alla är ett. Och bakom denna Etthet vilar den stora Tanken, den som alltid finns där för att ge oss den enda och sanna förståelse vi behöver. Det är i den Descartes slutsats får sitt slut, och det är i den början till det som alltid varit tar vid: Han tänker, alltså är jag!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Illusionen om tid
Om vi blickar ut och iakttar så ser vi en värld av skapelser. Vi ser skapelser i alla dess former, vilka är en demonstration av vad vi värderar. Det vi tror och sätter värde på är det vi eftersträvar, och det vi eftersträvar är det vi skapar. I vår skapande process ligger ett tusenårigt trossystem, en nästan orubblig ryggrad starkare än något annat. Men denna starka ryggrad är inget annat än vår svagaste länk, nämligen illusionen om tid.
Vi bär klockor och har almanackor med dagar, månader och år. Vi ser på saker och ting ur ett gammalt perspektiv och vi har tankar om en framtid. Hela tillvaron byggs upp kring ett system kallat tiden. Och det är ett raffinerat system, men icke desto mindre sant. För om något ska kunna kallas för sant måste det i sin essens vara absolut, odiskutabelt, bortom någon tvekan. Vi tycks förhålla oss till tiden som om det vore så, och just detta faktum är en illusion, kanske den största.
Jag har tidigare ställt frågan ”Hur kan tiden existera då varken dåtiden eller framtiden gör det?” Det var en fullt seriös fråga även om den kan vara svår att ta in. Vi har alla upplevt något som varit, vilket vi kallar dåtiden. Men det som har varit, har endast varit och är därför inte. Och eftersom det inte är just här och nu så saknar det existens. Förflutna händelser är endast subjektiva tankeskildringar som i sin kärna saknar betydelse. Vi kan minnas det som varit, men händelser av olika slag kan aldrig påverka oss i det vi är. Endast tanken kring en händelse kan påverka oss, om vi väljer den tanken vill säga.
Likt dåtiden saknar även framtiden sin existens. Det är också en subjektiv tankeskildring därför att vi tittar mot något som kanske inte inträffar. Och skulle det inträffa så kommer det att försvinna. Negativa känslor som stress, press, ångest etcetera uppstår då vi identifierar oss med och lägger vår tilltro på framtiden. Ta ett steg tillbaka och reflektera. För dessa negativa känslor är inget annat än en tro om något. Vi har alltså valt ett tankemönster som saknar grund. För så länge som det inte är här och nu så existerar det inte heller. Eller hur?
För din existens skull behöver du inte göra ett dugg. Du är fullkomlig i det du är och behöver således inte prestera någonting. När du förstår detta så kan du vara precis hur kreativ och skapande du vill. För då skapar du av glädje och dina måsten är borta. Då skapar du i linje med dig själv och den du är. Du känner ett flyt och tiden försvinner, ett flyt jag vet att du redan vid ett flertal tillfällen upplevt. Upplev därför det som är just nu!
Det finns varken mer eller mindre, rätt eller fel och framför allt så finns det inte någon dåtid eller framtid. Lägg därför inte din tilltro på tiden, lägg den istället på dig själv. Tiden är endast en illusion tills du släpper din övertygelse kring den. Du är däremot högst verklig och kommer så alltid att vara. För du är av något som ingen kan ta ifrån dig, du är av evigheten!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Vi bär klockor och har almanackor med dagar, månader och år. Vi ser på saker och ting ur ett gammalt perspektiv och vi har tankar om en framtid. Hela tillvaron byggs upp kring ett system kallat tiden. Och det är ett raffinerat system, men icke desto mindre sant. För om något ska kunna kallas för sant måste det i sin essens vara absolut, odiskutabelt, bortom någon tvekan. Vi tycks förhålla oss till tiden som om det vore så, och just detta faktum är en illusion, kanske den största.
Jag har tidigare ställt frågan ”Hur kan tiden existera då varken dåtiden eller framtiden gör det?” Det var en fullt seriös fråga även om den kan vara svår att ta in. Vi har alla upplevt något som varit, vilket vi kallar dåtiden. Men det som har varit, har endast varit och är därför inte. Och eftersom det inte är just här och nu så saknar det existens. Förflutna händelser är endast subjektiva tankeskildringar som i sin kärna saknar betydelse. Vi kan minnas det som varit, men händelser av olika slag kan aldrig påverka oss i det vi är. Endast tanken kring en händelse kan påverka oss, om vi väljer den tanken vill säga.
Likt dåtiden saknar även framtiden sin existens. Det är också en subjektiv tankeskildring därför att vi tittar mot något som kanske inte inträffar. Och skulle det inträffa så kommer det att försvinna. Negativa känslor som stress, press, ångest etcetera uppstår då vi identifierar oss med och lägger vår tilltro på framtiden. Ta ett steg tillbaka och reflektera. För dessa negativa känslor är inget annat än en tro om något. Vi har alltså valt ett tankemönster som saknar grund. För så länge som det inte är här och nu så existerar det inte heller. Eller hur?
För din existens skull behöver du inte göra ett dugg. Du är fullkomlig i det du är och behöver således inte prestera någonting. När du förstår detta så kan du vara precis hur kreativ och skapande du vill. För då skapar du av glädje och dina måsten är borta. Då skapar du i linje med dig själv och den du är. Du känner ett flyt och tiden försvinner, ett flyt jag vet att du redan vid ett flertal tillfällen upplevt. Upplev därför det som är just nu!
Det finns varken mer eller mindre, rätt eller fel och framför allt så finns det inte någon dåtid eller framtid. Lägg därför inte din tilltro på tiden, lägg den istället på dig själv. Tiden är endast en illusion tills du släpper din övertygelse kring den. Du är däremot högst verklig och kommer så alltid att vara. För du är av något som ingen kan ta ifrån dig, du är av evigheten!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Ditt värde
Vi lever i en tid då tiden då det yttre premieras i allt större utsträckning. Vår strävan att tillförskansa oss saker och ting ses som framgång, för att vara generell i åskådningen. Vi tenderar också att jämföra oss i alla sammanhang. Bättre eller sämre jobb, bättre eller sämre ekonomi, rätt eller fel klädsel och helst av allt ska vi gå ner 8 kg till midsommar. Denna information får vi via våra nyhetsorgan och tabloider ganska frekvent. Massmedia har absolut ett ansvar i vad som förmedlas men någonstans är vi är alla delaktiga. I ett globalt tänk och bemötande oss människor emellan.
Detta tänk är tanken om oss själva, om vad vi faktiskt är. När vi ser oss som separerade individer kommer automatiskt skillnader att belysas, vilka är en direkt jämförelse om vad som är bättre eller sämre. Ditt värde styrs inte av yttre faktorer för det är av tiden. Och kom ihåg att allt som är av tiden är temporärt. Tingen förbrukas, försvinner och glöms. De har inte större värde än det du ger dem. Är det då fel att ha och äga? Inte alls, för vad som är rätt eller fel kan varken du eller jag bedöma på ett fullständigt objektivt sett. Se det endast som ett resultat av vår gemensamma skapande process, i det vi gör. Ditt värde, i det du är, är däremot så mycket större!
Att släppa egot innebär att ge upp det separerade tankesystemet. Vi är alla unika i den bemärkelsen att vi ser olika ut, tänker olika och handlar på olika sätt. Men är vi våra utseenden, våra tankar och handlingar? Och har dessa med ditt värde att göra? Om det skulle vara så vore vi tvungna att omvärdera vårt värde ideligen eftersom våra utseenden, tankar och handlingar förändras. Är detta verkligen en rimlig tanke?
Ett första steg mot att släppa egot är att gå in i varje möte med tanken om att det är helt, nytt och fullständigt. Då ser du bortom det yttre och möter det genuina inre. Du skapar utrymme för en gynnsam och bra kommunikation. Du skapar utrymme för det du är, och som vi alla är. Sträva därför efter att bemöta varje människa som fullständig och hel. För din tanke om vad någon annan är, är en reflektion om vad du ser i dig själv. Ser du det fullständiga i någon annan kommer du per automatik att se det fullständiga i dig själv. Du växer och din känslomässiga befrielse ökar!
Kom återigen ihåg att allt av yttre slag är av tiden och i den fria tron, vilken jag åberopar nu, tillåter jag mig att tro att du är av evigheten. Så är också ditt värde – fritt, fullständigt och evigt!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Detta tänk är tanken om oss själva, om vad vi faktiskt är. När vi ser oss som separerade individer kommer automatiskt skillnader att belysas, vilka är en direkt jämförelse om vad som är bättre eller sämre. Ditt värde styrs inte av yttre faktorer för det är av tiden. Och kom ihåg att allt som är av tiden är temporärt. Tingen förbrukas, försvinner och glöms. De har inte större värde än det du ger dem. Är det då fel att ha och äga? Inte alls, för vad som är rätt eller fel kan varken du eller jag bedöma på ett fullständigt objektivt sett. Se det endast som ett resultat av vår gemensamma skapande process, i det vi gör. Ditt värde, i det du är, är däremot så mycket större!
Att släppa egot innebär att ge upp det separerade tankesystemet. Vi är alla unika i den bemärkelsen att vi ser olika ut, tänker olika och handlar på olika sätt. Men är vi våra utseenden, våra tankar och handlingar? Och har dessa med ditt värde att göra? Om det skulle vara så vore vi tvungna att omvärdera vårt värde ideligen eftersom våra utseenden, tankar och handlingar förändras. Är detta verkligen en rimlig tanke?
Ett första steg mot att släppa egot är att gå in i varje möte med tanken om att det är helt, nytt och fullständigt. Då ser du bortom det yttre och möter det genuina inre. Du skapar utrymme för en gynnsam och bra kommunikation. Du skapar utrymme för det du är, och som vi alla är. Sträva därför efter att bemöta varje människa som fullständig och hel. För din tanke om vad någon annan är, är en reflektion om vad du ser i dig själv. Ser du det fullständiga i någon annan kommer du per automatik att se det fullständiga i dig själv. Du växer och din känslomässiga befrielse ökar!
Kom återigen ihåg att allt av yttre slag är av tiden och i den fria tron, vilken jag åberopar nu, tillåter jag mig att tro att du är av evigheten. Så är också ditt värde – fritt, fullständigt och evigt!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Du är inte dina handlingar
I dina handlingar visar du vem du är. Det är då ditt sanna jag belyses i det offentliga. Då är först då vi verkligen får en bild av dig och kan skapa oss en rättvis uppfattning. Citatet ”du är dina handlingar” hörs från och till som ett vedertaget sant uttryck, men stämmer det verkligen? Är dina handlingar ett bevis på vem du är?
Nej, dina handlingar inte har ett dugg att göra med vem du är. Att bedöma handlingar är endast ett lättvindigt sätt för oss att skapa en mall. En snabb och enkel metod för att sätta en etikett. För hur är det möjligt att ge en objektiv bild av något som vi inte vet verkningarna av? Vi kan omöjligt se in i framtiden och förstå den verkliga innebörden av handlingar, om hur de påverkar oss i alla våra möten med sin generativa effekt. Lika lite kan vi säkerställa vad som ligger bakom vissa handlingar i form av upplevelser, erfarenheter, sociala och kulturella arv etc. Det blir endast en gissningslek.
Är det något som faktiskt är omöjligt så är det just att bedöma handlingar. Och eftersom vi inte kan göra en fullt ut objektiv och rättvis bild, bör vi sträva efter att se bortom. Alla utvecklas vi och växer som människor. I det följer också våra handlingar med ny erfarenhet och visdom. Därför blir varje möte ett nytt möte, helt och rent. Vi har en bild av oss själva och det är utefter den vi handlar. Varje människa gör alltid det den tror är bäst utifrån den situation hon befinner sig i – den goda intentionen.
Sträva efter att se bortom ett agerande, även då även då utmaningen är som störst. För bakom döljer sig alltid något annat. Det kan kännas ovant i känslomässigt utsatta situationer med vinningen är din, till fullo. Det kommer att ge dig en inre känsla av frihet, det kommer ge dig energi och det kommer att vara näringen för din potential!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Nej, dina handlingar inte har ett dugg att göra med vem du är. Att bedöma handlingar är endast ett lättvindigt sätt för oss att skapa en mall. En snabb och enkel metod för att sätta en etikett. För hur är det möjligt att ge en objektiv bild av något som vi inte vet verkningarna av? Vi kan omöjligt se in i framtiden och förstå den verkliga innebörden av handlingar, om hur de påverkar oss i alla våra möten med sin generativa effekt. Lika lite kan vi säkerställa vad som ligger bakom vissa handlingar i form av upplevelser, erfarenheter, sociala och kulturella arv etc. Det blir endast en gissningslek.
Är det något som faktiskt är omöjligt så är det just att bedöma handlingar. Och eftersom vi inte kan göra en fullt ut objektiv och rättvis bild, bör vi sträva efter att se bortom. Alla utvecklas vi och växer som människor. I det följer också våra handlingar med ny erfarenhet och visdom. Därför blir varje möte ett nytt möte, helt och rent. Vi har en bild av oss själva och det är utefter den vi handlar. Varje människa gör alltid det den tror är bäst utifrån den situation hon befinner sig i – den goda intentionen.
Sträva efter att se bortom ett agerande, även då även då utmaningen är som störst. För bakom döljer sig alltid något annat. Det kan kännas ovant i känslomässigt utsatta situationer med vinningen är din, till fullo. Det kommer att ge dig en inre känsla av frihet, det kommer ge dig energi och det kommer att vara näringen för din potential!
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Det sanna nuet
”To be, or not to be”, that’s the question. Så löd det omtalade uttrycket i William Shakespeares pjäs Hamlet. Om han verkligen förstod djupet och sanningen i sin fras ska låtas vara osagt. För bakom dessa ord ligger en mycket större insikt än vad som initialt kan uppfattas. Det är över 400 år sedan Hamlet sa dessa rader men frågan om ”att vara eller inte vara”, är mer relevant nu än någonsin
Tanken om att vara i nuet har accelererat den senaste tiden. Bara det faktum är intressant att se, för det vittnar om en riktning om att mentalt inte befinna sig i det som varit och det som komma skall. Det är synnerligen positivt eftersom det är ett stilla vaknande till det vi är och som vi alltid har varit. För ingenting kan någonsin i existera i frånvaron av det som är just nu. Allt annat är mentala konstruktioner och endast konstruktioner. Och en konstruktion i sig själv är ingenting, den kan enbart bli verklig i fantasin och det värde du tillskriver det. Du kan med andra ord aldrig vara annat än i nuet, medan dina tankar enbart kan befinna sig i dåtiden och framtiden. Skulle det därför inte vara mycket mer värdefullt för dig att vara i det som är du, än i illusoriska föreställningar?
Att närma sig nuet är att närma sig ett djupare medvetande. Inte ett nytt medvetande, det finns hela tiden inom dig, utan ett nytt seende som du blir medveten om. Detta seende sker i frånvaron av tankar, därför kan du aldrig tänka dig till nuet. Att säga ”jag ska vara mer i nuet” eller ”framtiden ger hopp och kraft i nuet” ger motsatt effekt. Det ger enbart ett tillstånd som saknar verklighetsförankring eftersom det är en konstruktion. Så här fungerar de framtida målen. De sätts upp för att lägga till något vi tror saknas. De ska fylla det tomrum vi tror att vi har. De ska ge lycka någonstans där framme, förhoppningsvis. Men eftersom de är en uppdiktad lycka kommer de aldrig att bli varaktiga. De framtida målens livskraft varar bara i tiden och måste därför förnyas om och om och om igen, tills tiden så småningom dör ut och med den målen. Tänk om det sanna målet istället finns här och nu, i just detta tillfälle, och tänk om det målet alltid varar. I evigheten! Vilket väljer du och när väljer du det?
Det finns inget recept för att finna nuet, till det som redan är skapat behövs inga ingredienser. Du kan inte heller placera nuet mellan dåtiden och framtiden på en tänkt tidslinje då nuet alltid är medan dåtiden är subjektiva minnesbilder och framtiden är illusoriska önskningar. Tankarna strävar alltid efter att göra medan nuet är ett tillstånd av att vara. Det krävs med andra ord ingen ansträngning för att finna nuet, enbart ett stilla sinne. Denna stillhet har du med all säkerhet varit med om när du upplevt att tiden stått stilla samtidigt som klocktimmarna skenat. Ditt möte med en relation eller situation har då varit fri från dömande, fri från att se skillnader, fri från att se någonting annat än det som bara är. Det är i detta nakna och sanna seende som du också blir fri. Vore inte det en frihet värt att eftertrakta?
Att finna nuet är att finna sig själv, det är att se på en blomma och se den stilla reflektionen i sig själv. Det är att se det fullständiga, det icke saknade och det eviga. Det är att uppleva en intelligens vida större en den som vi etiketterar varandra med endast innehållande siffror, analyser, kalkyler och dokumentation. Nuets intelligens har du i din hand när helst du önskar och släpper in villigheten. Se dig omkring och fundera på vilken värld du vill se. Är det en värld fylld av olikheter, problem och rädslor kommen från drömmen om vem du är? Eller är det en värld av frihet, glädje och kärlek sprungen ur nuets sanna seende om den du verkligen är? Svaret på Hamlets uttryck om ”att vara eller inte vara” borde nu vara ganska enkelt. Eller hur?
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Tanken om att vara i nuet har accelererat den senaste tiden. Bara det faktum är intressant att se, för det vittnar om en riktning om att mentalt inte befinna sig i det som varit och det som komma skall. Det är synnerligen positivt eftersom det är ett stilla vaknande till det vi är och som vi alltid har varit. För ingenting kan någonsin i existera i frånvaron av det som är just nu. Allt annat är mentala konstruktioner och endast konstruktioner. Och en konstruktion i sig själv är ingenting, den kan enbart bli verklig i fantasin och det värde du tillskriver det. Du kan med andra ord aldrig vara annat än i nuet, medan dina tankar enbart kan befinna sig i dåtiden och framtiden. Skulle det därför inte vara mycket mer värdefullt för dig att vara i det som är du, än i illusoriska föreställningar?
Att närma sig nuet är att närma sig ett djupare medvetande. Inte ett nytt medvetande, det finns hela tiden inom dig, utan ett nytt seende som du blir medveten om. Detta seende sker i frånvaron av tankar, därför kan du aldrig tänka dig till nuet. Att säga ”jag ska vara mer i nuet” eller ”framtiden ger hopp och kraft i nuet” ger motsatt effekt. Det ger enbart ett tillstånd som saknar verklighetsförankring eftersom det är en konstruktion. Så här fungerar de framtida målen. De sätts upp för att lägga till något vi tror saknas. De ska fylla det tomrum vi tror att vi har. De ska ge lycka någonstans där framme, förhoppningsvis. Men eftersom de är en uppdiktad lycka kommer de aldrig att bli varaktiga. De framtida målens livskraft varar bara i tiden och måste därför förnyas om och om och om igen, tills tiden så småningom dör ut och med den målen. Tänk om det sanna målet istället finns här och nu, i just detta tillfälle, och tänk om det målet alltid varar. I evigheten! Vilket väljer du och när väljer du det?
Det finns inget recept för att finna nuet, till det som redan är skapat behövs inga ingredienser. Du kan inte heller placera nuet mellan dåtiden och framtiden på en tänkt tidslinje då nuet alltid är medan dåtiden är subjektiva minnesbilder och framtiden är illusoriska önskningar. Tankarna strävar alltid efter att göra medan nuet är ett tillstånd av att vara. Det krävs med andra ord ingen ansträngning för att finna nuet, enbart ett stilla sinne. Denna stillhet har du med all säkerhet varit med om när du upplevt att tiden stått stilla samtidigt som klocktimmarna skenat. Ditt möte med en relation eller situation har då varit fri från dömande, fri från att se skillnader, fri från att se någonting annat än det som bara är. Det är i detta nakna och sanna seende som du också blir fri. Vore inte det en frihet värt att eftertrakta?
Att finna nuet är att finna sig själv, det är att se på en blomma och se den stilla reflektionen i sig själv. Det är att se det fullständiga, det icke saknade och det eviga. Det är att uppleva en intelligens vida större en den som vi etiketterar varandra med endast innehållande siffror, analyser, kalkyler och dokumentation. Nuets intelligens har du i din hand när helst du önskar och släpper in villigheten. Se dig omkring och fundera på vilken värld du vill se. Är det en värld fylld av olikheter, problem och rädslor kommen från drömmen om vem du är? Eller är det en värld av frihet, glädje och kärlek sprungen ur nuets sanna seende om den du verkligen är? Svaret på Hamlets uttryck om ”att vara eller inte vara” borde nu vara ganska enkelt. Eller hur?
Niklas Österberg
Mind Reminder
Tel: 0768-566 777
E-post: niklas@mindreminder.se
Hemsida: http://www.mindreminder.se/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
